Så klarar du ett liv framför skärmen

Dagens teknologi har inte bara inneburit en revolution för vårt sätt att kommunicera och arbeta. Den har också skapat en helt ny vardag för våra ögon. Ett organ som inte är designat för att fokusera på små tecken på en skärm, stora delar av dagen.

När vi sitter framför en datorskärm eller scrollar i mobilen så pågår en rad muskel­ansträngningar kring ögonen, nacken och skuldrorna som vi oftast är omedvetna om. - Vi rör ögat hela tiden för att hålla fokus på bokstäverna på skärmen. Även muskelfibrer i nacke och skuldra aktiveras för att stabilisera huvudet i syfte att bibehålla en optimal öga-handkoordination. De sistnämnda muskelfibrerna har en förmåga att bli överaktiva när synförhållandena inte är optimala, säger Hans Richter, professor i psykologi med inriktning på belastningsskador.

Den här överaktiviteten i musklerna uppstår lätt om du har ett okorrigerat synfel, en dålig bildskärm eller dåliga inställningar på skärmen. Besvären yttrar sig i värk och trötthet. Pågår överansträngningen för länge kan muskel­smärtan bli kronisk.

Förutom det fysiska lidandet, påpekar Hans Richter att de här besvären kan få psykologiska följder, som en negativ uppfattning om ens arbete eller studier. - Om lässituationen blir alltför koncentrations- och resurskrävande kan det göra att man omedvetet jobbar mindre framför skärmen. Det innebär alltså att man kan bli mindre produktiv på sitt jobb. För en ung person kan det leda till att man halkar efter i skolan. I förlängningen leder det till en minskad produktivitet i samhället.

Går att undvika med glasögon

Hans Richter har studerat blodflödet i främre delen av hjärnan under minnes-tester vid skärm och konstaterat att personer med samsynsproblem presterar sämre i testerna. - När deras hjärna kämpar med att kompensera för synfelet verkar de ha mindre resurser kvar till att kompensera för buller och dåligt ljus till exempel, säger Hans Richter. Samtidigt tycker han att det är viktigt att påpeka att alla de här problemen faktiskt går att undvika.

- Du kan slippa smärta och jobba effektivt om du går på frekventa synundersökningar, skaffar rätt glasögon och jobbar optimalt framför en bra skärm. En god synergonomi kallar han det. Men ett problem är att dagens arbetsklimat har gjort att de här frågorna helt försvunnit från många arbetsplatser. - Dagarna när alla gick till ett kontor som var anpassat av en ergonom är förbi. I dag jobbar många gränslöst och på flexibla arbetstider, i hemmet, på tåg och med olika skärmar. Det gör att skyddsfunktionen som vi hade mer av förr, där en ergonom gick skyddsrond, ställde in belysning och stolar individuellt och påminde om att skaffa terminalglasögon, inte fungerar längre.

Viktigt med synergonomi

För att adressera det här problemet har Hans Richter och en forskarkollega i Australien lanserat begreppet ”Visual Ergonomic Health Literacy”, typ synergonomisk kompetens på svenska. Det är en vidareutveckling av det amerikanska begreppet ”Health Literacy” som handlar om en kunskap som ofta finns i de övre samhällsskikten om hur man bör motionera och äta för att må bra, samt hur symtom för olika sjukdomar yttrar sig. Begreppet används för att minska den här kunskapsklyftan mellan högutbildade och lågutbildade. På samma sätt borde vikten av att ha minimikunskaper om ergonomiskt bildskärmsarbete lyftas i dagens samhälle, tycker Hans Richter. - Det är otroligt viktigt om man ska klara av att jobba i många år framför skärm.

Alarmerande ökning av närsynta

Något annat som ofta diskuteras i samband med skärmars ögonpåverkan är närsynthet. Från år 2000 till 2010 uppskattades att den globala förekomsten av närsynthet ökade från 23 till 28 procent enligt Världshälsoorganisationen WHO, som beskriver ökningen som alarmerande. Enligt deras rapport riskerar hälften av världens befolkning att vara närsynta år 2050. Många misstänker att det ökade skärmanvändandet ligger bakom, men orsakssambandet är fortfarande inte helt fastställt av forskare.

Outforskat område

På Linnéuniversitetet pågår just nu en studie av närsynthet hos barn i åldrarna 8-16 år, en ålder då det är större risk att utveckla närsynthet eftersom ögat växer. I studien undersöks bland annat hur avståndet till skärmen påverkar ögat. - Vi håller mobiler närmare ögat än böcker och en tidigare studie har visat att risken för att utveckla närsynthet ökar om man håller något närmare än 30 centimeter, säger doktoranden Pelsin Demir som jobbar med studien.

En annan riskfaktor som undersöks är tiden framför skärmen. Där har tidigare studier konstaterat att det finns en ökad risk för närsynthet om man sitter längre än 30 minuter utan paus. Om två år ska studien vara klar. - Det finns väldigt få studier av närsynthet i Sverige, bara två har genomförts de senaste 50 åren. Så vi vet fortfarande väldigt lite om det, säger Pelsin Demir.

Hans Richter håller med om att närsynthet blivit styvmoderligt behandlat inom forskningen. - Det är ett folkhälsoproblem som borde intressera fler. Min privata teori är att ökningen beror på en kombination av ökat närarbete och stress. Men exakt vad som händer inne i ögat och hur det går till är synnerligen oklart ännu i dag.

Vanliga symtom på överansträngning

  • Ögon: Värk, spända ögon, trötthet, gruskänsla, sveda, irritation, torrhet och röda ögon.
  • Visuella: Suddigt seende, dimsyn och dubbelseende.
  • Muskler: Nackvärk, ryggvärk och huvudvärk.